Kajsa och Erik spöar nazister
Medan den extrema högern anfaller med molotov-coktails svarar den autonoma vänstern med organiserat våld.
I reportaget följer jag och journalisten Anna Landelius den autonoma vänstern som systematiskt letar upp nynazister för att spöa dem.
De autonoma kallar det för nattvandringar. ”Det är en grej som måste göras”, säger vänsteraktivisten Erik.
Våldet mellan de båda grupperna har ökat dramatiskt, visar siffror från Säpo som Front i P3 tagit fram.
Detta har hänt efter publiceringen:
Reportagen fick stort genomslag. Bland annat berättade BBC:s program Europe Today om vårt avslöjande.
I DN skrev radiokrönikören Barbro Hedvall:
”Våldet var ett lika givet medel som flygblad och föreläsningar i skolan när det gällde att stoppa rasism och nynazism. Det var klara frågor och klara svar utan moraliserande från någon expert”.
Läs mer om reportaget på Front i P3:s hemsida. Eller läs nyheten på Ekots hemsida.
Läs hela radiomanuset här:
– Det känns konstigt att sitta i P3 berätta om en misshandel av nynazister, säger Erik.
– Det är inte det vi gör bara, vi gör massa andra grejer också, säger Kajsa.
– Man ser det som en grej som måste göras och man gör det, säger Erik.
Inne i en samlingslokal för flera olika vänsterorienterade nätverk i Göteborg ligger det glassplitter på en uppbränd heltäckningsmatta.
För några dagar sen hivade nynazister in gatstenar genom skyltfönstret med hjälp av en stenslunga och sköt därefter in en stor fyrverkeripjäs. Heltäckningsmattan började brinna, men branden självdog.
I spillrorna träffar vi Kajsa och Erik båda engagerade i olika politiska nätverk. Precis innan har de varit och försökt stoppa en nationaldemokratisk demonstration.
– Så fort de organiserar sig, så fort vi märker att deras aktiviteter ökar så måste vi bjuda på motstånd, säger Erik.
Men i dag gick det inte som de tänkt sig. De flesta nationaldemokrater hade hunnit försvinna redan innan Kajsa och Erik kom fram. Istället fortsätter arbetet mot extremhögern inne i lokalen.
Föreläser i skolor
– Nu håller vi på med att ta ut nya flygblad för att delas ut i områden med mycket rasister. Vi ska också ta fram underlag till föreläsningar i skolor, säger Kajsa.
Erik och Kajsa jobbar i snitt fyra timmar om dagen med arbetet mot rasism. De är båda med i Göteborgs Nätverk mot rasism och flera andra organisationer.
Just nu håller de på att kontakta flera skolor som de tänkt besöka. Föreläsningar och diskussioner på lektionstid ska få eleverna att tänka ett varv extra på hur mekanismerna kring rasism fungerar.
”En metod man måste ta till”
– Jag tror att det kan påverka dels för att annars blir det tyst om allting. Man tänker att det inte är så allvarligt och att det ska gå över. Men jag tror inte att det fungerar därför vill vi öppna upp för en diskussion om det här, och bryta tystnaden, säger Kajsa.
Erik och Kajsa säger att de bekämpar rasismen med alla medel de kan, på flera plan. Ser de våld som den enda utvägen för att få bort nynazister från gatorna så drar de sig inte för att ta till knytnävar och krossade glasflaskor.
Men samtidigt betonar de att våld är inte det enda de sysslar med.
– Det är en metod bland andra som man måste ta till, säger Kajsa.
– Det grundar sig på att man inte ska ge nazisterna någon plattform, säger Erik.
– Det gör massa saker som påverkar en massa människor. Det går inte att vara tyst om den generella högervridningen i Sverige för det drabbar alla hela tiden, säger Kajsa.
Våldet har tredubblats
Antalet anmälda fall av misshandel från antifascistiskt håll har mer än tredubblats sen 1999. Det kan man läsa i Säkerhetspolisens statistik över antifascistiska våldsbrott som anmälts under de senaste åren.
Och en ännu ej publicerad rapport visar att Säpo bara under första halvåret förra året fick in drygt 400 fall av misshandel, skadegörelse och vandalisering som gjorts med antifascistiska motiv.
Men mörkertalet är stort eftersom ingen vill anmäla när någon blivit misshandlad.
– Vi märker att vi har sett flera konfrontationer, dels på gator och torg och vi märker att skadegörelsen ökar mot varandras lokaler och bostäder.
– Det kommer att väcka en otrygghet hos allmänheten, säger Andrew Tomkinson, kriminalinspektör på Säpo.
– Vi har inte alla redskap för att påverka och därför måste vi ta till det vi kan. Vi anser att ett så stort problem som nazism och rasism legitimerar de här metoderna, säger Erik.
– Motsättningarna kommer att fortsätta och möjligen att öka ytterligare, säger Andrew Tomkinson.
Uttrycket ”våld föder våld”, har ni tänkt på det?
– Jo, självklart har vi det. Det är klart att vi har tänkt på det. Och så kanske det är, därför jobbar vi inte bara med våld, säger Kajsa.
Polariseringen har ökat
– Det tror därför vi ser att antalet händelser har ökat eftersom det finns en ökad polarisering av de två grupperna. Vit makt-grupperna känner att de har medvind och visar sig på stan och då blir deras politiska motståndare provocerade, säger Andrew Tomkinson.
Men på vilket sätt förändrar man något genom att spöa en skinnskalle?
– Jag har många exempel på många nazister som dragit sig tillbaka och blivit passiva efter att de blivit konfronterade, säger Erik.
För att de fått stryk?
– Precis.
– Det ska inte vara lätt att vara nazist liksom, säger Kajsa.
– Om det rör sig nazister får man se till att avlägsna dem från platsen. Att fysiskt konfrontera dem är väl den enkla lösningen och det som sker. De flesta nazister är smarta och springer när vi visar oss, säger Erik.
Nattvandringar
Erik berättar om en kväll för ett tag sedan. Erik sitter och dricker öl på en krog med några kompisar via ett sms får han reda på att det rör sig ett 20-tal nynazister i stadsdelen Majorna i Göteborg. Han och polarna börjar ringa runt.
– Det är ganska lätt att få ihop folk och vi satte oss på vagnen och åkte dit. Självklart är man nervös och spänd, men man måste kämpa med sig själv och fortfarande hålla sig fokuserad och lugn. Det är väldigt viktigt, annars är det lätt att man går över gränsen över vad som kanske är accepterat även för oss.
Erik och ungefär 20 kompisar från den autonoma vänstern hoppar av vid en spårvagnshållplats i utkanten av Majorna. Med en gång ser de fem nynazister ungefär 100 meter bort. Med glasflaskor närmar sig Erik och hans kompisar den lilla gruppen med nynazister.
Den här kvällen är det nynazisterna som förlorar slagsmålet. En av dem får en glasflaska i huvudet och de andra blir misshandlade tills de blir liggandes på gatan.
– Det känns som en grej som behöver göras, och man gör det, säger Erik.
”Vi måste ta de här grupperna på allvar”
Vi träffar Stellan Vinthagen, freds- och konfliktsforskare vid Göteborgs universitet och han har följt den autonoma vänstern under flera år.
– Det här är en rörelse som romantiserar en del kring våld.
Han tycker att det finns anledning att ta dem på allvar.
– Det är viktigt att var hård och kritisk mot deras metoder, samtidigt som man också ser att det finns en seriös kultur i de här grupperna – att det här är antifascistiska grupper som försöker ta sitt samhällsansvar. Problemet är bara att de då också tar någon slags privat rättvisa i sina händer, säger han.
Erik säger att han blivit avtrubbad.
– Det kan vara farligt när man ägnar sig åt politiskt våld att man även för över det i andra situationer där det inte finns politiska förtecken.
Kartlägger varandra
Nattvandringarna är bara en av de vänsterautonomas metoder för att hålla högerextrema borta från gatorna.
Efter kvällen i Majorna snodde Erik och hans polare en av nynazisternas mobiltelefoner.
– Naturligtvis är vi intresserade av dem som personer och individer av deras namn. Det gav ett ganska bra utslag, just den mobiltelefonen. Mycket telefonnummer och många namn. Vi kartlägger dem, precis som de kartlägger oss.
Men ni brukar ta mobiltelefoner då?
– Ja, när man får chansen.
Från mobiltelefonen den där kvällen i Majorna fick Erik och hans kompisar tag på en hel del telefonnummer. Genom telefonnumren kan de till exempel få reda på var nynazisterna och deras anhöriga bor. Men vad den informationen sedan används till vill Erik inte säga. Men han tycker att det är bra att den autonoma vänstern registrerar högerextrema ”för att hålla koll på fienden”, som han säger.
Trender i våldsmetoderna
Freds- och konfliktforskaren Stellan Vinthagen säger att det går trender i de autonomas metoder. På samma sätt som det går trender i modevärlden. Och i Sverige har man inspireras av metoder från andra länder. Till exempel hembesöken där autonoma grupper söker upp nynazister eller andra politiska motståndare i deras hem.
– Vill vi ha en typ av rörelser som oavsett idéer om solidaritet, demokrati och socialism, som präglas av informellt ledarskap, hemliga aktioner med sabotage, hembesök, hot där de letar upp fascister för att driva dem till att flytta därifrån genom att förstöra deras fönster till lägenheter och liknande. Eller hotar dem eller misshandlar dem och så vidare. Är det den typ av politiskt klimat vi vill ha, säger Stellan Vinthagen.
– De här antifascistiska grupperna har uppfattat det som att det svenska politiska samhället har inte tagit på fullt allvar den mobilisering som har skett bland högextrema och därför har man sett det som nödvändigt att gå ut på gatan för att försöka stoppa högerextrema, säger Stellan Vinthagen.
– Man måste förstå att det här är en reaktion på en tystnad gentemot högerextrema grupper som de här antifascisterna har upplevt, säger han.
Socialistisk grundsyn
De autonoma grupperna är löst sammansatta. Det finns inga ledare och det finns inga som bestämmer över hur andra ska agera vid olika demonstrationer eller när det handlar om våld.
Den politiska grundsynen är socialistisk, men utomparlamentarisk. Alltså de tror inte på en regering som styr över medborgarna.
– Det är en rörelse liksom andra som har en del formella grupper och organisationer fast det är en rörelse som präglas av informella nätverk där man träffas på olika aktioner och möten, men där det inte finns någon tydlig formellt ledarskap i traditionell mening, säger Stellan Vinthagen.
– Det är en rörelse som på många sätt hyllar informalism, självständiga aktionsgrupper, vilket gör att de är svåra att kartlägga eller förstå var de finns eller hur många de är, säger han.
Det mest framträdande nätveket inom den autonoma miljön är AFA – Antifascistisk Aktion. Enligt Säpo bildades den första AFA-gruppen 1992 i Stockholm som en motreaktion mot rasismen och nazismen som var på frammarsch under lasermannen-tiden.
Punkens politiska form
AFA finns nu över hela Sverige och på deras hemsida uppmanar de till att fysiskt konfrontera meningsmotståndare när de helst dyker upp på gatan.
– Jag uppfattar dem som punkens politiska form. No future. Det finns ingen framtid. Även om det inte finns någon framtid så måste man ändå slåss för sin egen värdighet och sina egna värden och vägra ge upp, säger Stellan Vinthagen.
– Man kan ändå befria ett ungdomshus, man kan åtminstone stoppa fascisterna att ha ett möte och så vidare. Men de har ju inte den här tron på något slags stort socialistiskt samhälle som kommer imorgon eller så.
– De har blivit våldsammare genom att de mötts av väldigt kraftfulla och våldsamma metoder från polisen vid husockupationer och många demonstrationer har varit fredliga, men när de blivit misshandlade av polisen så har de börjat försvara sig.
– Det är lättare att ta till våld och lättare att legitimera våld i de här rörelsekulturerna när fascisterna och polisen gör det. De är väldigt solidariska, men deras metoder är sådana att de förlorar väldigt mycket stöd. Och detta gör ju då att de gör en björntjänst åt den kritiska oppositionen.
