Irakier gömmer sig efter avvisningsbeslut
Flyktingströmmarna från Irak har mättats av men Kaliber kan idag avslöja hur svenska myndigheter – helt emot FN:s riktlinjer – kämpar för att skicka hem så många irakier som möjligt.
Antalet Irakier som fått avslag på sina asylansökningar har det senaste året mångdubblats.
För polisen kommer det att ta flera år att avvisa alla, samtidigt som allt fler som fått avslag väljer att gömma sig.
Mer i media efter publiceringen:
Ekot | Allt fler irakier som får avslag gömmer sig
Aftonbladet | Allt fler Irakier gömmer sig
SvD | Stor ökning av gömda Irakier
UNT | Stor ökning av gömda Irakier
Läs mer på Kalibers hemsida.
Läs hela radiomanuset här:
– Vi har inget uppehållstillstånd, det har gått till domstol och vi får svar om två veckor. Vi vet inte vad som ska hända.
Shakiu tittar mig stint i ögonen när han pratar. Han är tretton år och när han blir stor ska han bli fotbollsproffs. Jag är på väg med honom, hans två syskon och hans mamma till Förvaret i Kållered utanför Göteborg där hans pappa sitter inlåst i väntan på avvisning.
– Han har varit med i teve. Alla känner honom.
Shakiu och Sarmands pappa ska avvisas till Irak imorgon.
– När de tar tillbaka min pappa kommer de att döda honom. Han har inte gjort något.
Shakius lillebror heter Sarmand. Han är 12 år. Ett år yngre än Shakiu.
– Vad har pappa gjort? Han har inte ens gjort någonting.
Bussen slingrar sig upp för en lång backe och snart är vi framme vid Förvaret där Sherko sitter inlåst. Imorgon ska han avvisas till Bagdad.
4 400 har fått avslag hittills i år
För ett år sen följde Kaliber i flera reportage flyktingströmmarna från Irak. Vi följde flyktingarna och människosmugglarna. Då var Sverige ett av de största mottagarländerna för irakiska flyktingar. Under förra året sökte nästan 19 000 irakier asyl i Sverige. Då smugglades det 70 irakier in i Sverige – varje dag.
Nu har flyktingströmmarna stannat av och svenska myndigheter har bestämt sig för att Irak är tillräckligt säkert för att de flesta ska kunna återvända hem igen.
Enligt siffror från Migrationsverket, så beviljades hela 80 procent av irakierna asyl förra året. Men hittills i år har antalet som fått asyl sjunkit till 31 procent.
Just nu står mer än 1 600 irakier på kö för att lämna Sverige. De tillhör den grupp som fått definitivt nej i alla instanser eller vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har gått ut.
Samtidigt har över 4 400 irakier hittills i år fått avslag på sina asylansökningar i första instans.
Det handlar alltså sammanlagt om flera tusen irakier som nu väntas bli tvungna att lämna Sverige. Många av dem har bott och levt här i flera år och skaffat sig jobb, vänner och ett helt nytt liv.
Högt tryck på gränspolisen
Några som har märkt av den här förändringen med besked är utlänningspolisen.
Poliserna Håkan Andersson och Bogdan Shardei arbetar som spanare. De har bland annat till uppgift att hitta alla de Irakier som nu ska avvisas från Sverige.
– Vi har mycket att göra, vad är det, 1200 efterlysta, säger Håkan Andersson.
– Senast jag såg något diagram hade det ökat med tusen procent, säger Bogdan Shardei.
– Innan sommaren lämnades det över flera tusen ärenden. Skåne är stort, vi har folk uppe i skogarna i Sibbhult, Glimmåkra och Osby. Sen tar det tid att köra. Det är tre personer som ska täcka hela Skåne plus om det händer någonting akut, säger Håkan Andersson.
Även i Göteborg märker gränspolisen tydligt av Migrationsverkets nya linje.
– Vi har i Västra Götaland 760 som ska avvisas.
Lars Skoglund är kommissarie vid gränspolisen i Västra Götaland.
Enligt honom kommer det att ta lång tid innan man har hunnit skicka hem alla irakier som nu ska avvisas.
– Det handlar om flera år. Lås oss säga att vi klarar två irakier veckan så har vi att göra i sju år. Och då har vi inte fått alla ärenden än.
Trycket på polisen har blivit så pass hårt att man nu överväger att chartra hela plan för att kunna skicka hem alla irakier som fått avslag på sina asylansökningar. Hans Rosenqvist är avdelningsdirektör på Rikspolisstyrelsen.
– Kan man chartra ett plan så är det destination Bagdad. Det skulle innebära att fler verkställigheter kan ske, sen ser var och en att det ändå kommer att ta lång tid.
Södertälje har tagit emot fler flyktingar från Irak än USA
Vi åker till Södertälje som även har kallats ”Lilla Irak”. Här är nästan var tionde invånare irakier. Södertälje – med sina drygt 80 000 invånare – har tagit emot fler flyktingar från Irak än vad USA och Kanada har gjort tillsammans.
Många av irakierna här söker sig till Kultur och familjecenter. En mötesplats mitt i centrum. Här ges det svenska-lektioner och man håller aktiviteter. Just idag sitter ett 20-tal irakier här och dricker te och käkar rulltårta.
Här träffar vi Abir – en av alla dom som fått avslag på sin asylansökning. Eftersom hon vill vara anonym har vi bytt ut hennes namn.
Abir kom från Bagdad till Sverige i januari i år. Hon är femtioårsåldern, har mörka ringar runt ögonen, och ser ledsen ut. Hon berättar att hon i Bagdad arbetade som lärare och hennes man drev en liten butik. Men de blev trakasserade för att de var kristna av vissa extrema grupper som ville att de skulle konvertera till Islam. När de inte gjorde det, kidnappade dom hennes man och torterade honom. När han äntligen blev släppt dog han ändå av skadorna från tortyren.
Abir har precis fått avslag på sin asylansökan och kommer antagligen att bli tvingad att återvända till Bagdad. Hon beskriver läget i Irak som en skräcksituation. Hon har flera gånger varit i närheten när bomber har sprängts.
Men trots det, berättar hon, tycker Migrationsverket att det tillräckligt säkert för henne att återvända.
Hur kan de säga att det är säkert för mig att återvända till Bagdad efter det vi har upplevt? undrar Abir. Min man har mördats och jag är livrädd. Jag dör hellre här och får en anständig begravning än dör i Irak och blir liggande på gatan som en hund, säger hon.
Dör hellre än återvänder
Kaliber har pratat med ett 40-tal irakier som väntar på avvisning i Göteborg, Stockholm, Malmö och Södertälje. De flesta säger att de hellre dör än att de återvänder till Irak. Flera av dom säger att – om de inte får stanna så kommer de att gömma sig och gå under jorden.
Många av dem har nyligen kommit till Sverige och har med egna ögon sett hur säkerhetsläget i Irak ser ut idag. De vittnar om bombattacker, kidnappningar, öppet krig mellan olika grupper och förföljelser. Samtidigt rapporterar det amerikanska forskningsinstitutet Brookings, som varje månad ger ut rapporter om utvecklingen i Irak, att det fortfarande dödas cirka 500 civila irakier i månaden.
Men trots att rapporter om våld i Irak kommer varje dag så råder det ingen väpnad konflikt, enligt svenska myndigheter. I februari 2007 kom den första av flera vägledande domar från Migrationsöverdomstolen. Det var just den här domen som fick Migrationsverket att ändra sin inställning när det gäller asylsökande irakier. I domen fastställde Migrationsöverdomstolen att det inte längre råder en väpnad konflikt i Irak. Det här skulle i så fall betyda att irakierna tryggt kan återvända hem igen.
Oskar Ekblad är ansvarig för asylprövningar på Migrationsverket.
– Ett uttalande från Migrationsöverdomstolen i ett enskilt fall att det inte råder väpnad konflikt i Irak är menat att styra Migrationsdomstolen och Migrationsverket. Vi måste följa den praxis som finns.
Vad har det här betytt för er rent praktiskt?
– Enormt mycket. Vi fick in nära 19 000 ansökningar om asyl från irakier förra året. Det innebär mycket mer tid. Vi står med en stor balans från förra året. Om regeln följer ut att vi inte ska bevilja uppehållstillstånd så blir den naturliga följden att man också lämnar landet.
På Migrationsöverdomstolen där man kommit fram till att det inte längre råder en väpnad konflikt i Irak arbetar kammarrättsrådet Katarina Breg-Gevert.
– Vi kom fram till att det inte råder inre väpnad konflikt. Vi uttalar oss bara genom våra domar du har den här domen som vi tog i februari 2007.
Migrationsöverdomstolen uttalar sig alltså bara genom sina domar. I domen från februari 2007 fastslår Migrationsöverdomstolen att tillståndet i Irak inte går att definiera som en väpnad konflikt. I sin bedömning menar man istället att det handlar om inre oroligheter och sporadiska eller isolerade våldshandlingar.
Men det är många som inte delar Migrationsöverdomstolens tolkning.
– Såsom Röda Korset ser på det så råder det en inre väpnad konflikt i landet. Och detta trots att säkerhetssituationen är bättre än för ett år sedan.
Fortfarande farligt läge i Irak
Dick Clomén är folkrättsrådgivare på Röda Korset.
– Det har förekommit både stridigheter mellan grupper och mellan den irakiska armén, amerikanska trupper och väpnade grupper som Al-Quaida.
Hur ser Röda Korset på att Migrationsverket och myndigheter säger att det inte råder en väpnad konflikt?
– Röda Korset har kritiserat Migrationsöverdomstolens definition av en väpnad konflikt. Hade de tolkat den humianitära rätten på ett korrekt sätt hade de kommit fram till att det råder en väpnad konflikt.
Vilka konsekvenser kan det få att man gör den här tolkningen?
– Är man från ett område i irak där man kan utsättas för attacker, och vi vet att civilia fortfarande attackeras i irak, så kan det innebära att man inte kan överleva.
Även Amnesty är skeptiska mot migrationsöverdomstolens tolkning. Madelaine Seidlitz är jurist och ansvarar för flykting och migrationsfrågor på Amnesty.
– Vi får vittnesrapporter från ett stort antal händelser varje dag i vilka människors mänskliga rättigheter kränks, och det är i Irak idag. Det innefattar att människor dödas, att man använder vapen i attacker.
Även UNHCR – FN:s flyktingorgan – är kritisk mot Migrationsöverdomstolens dom. Hanne Matisen, är taleskvinna för UNHCR i Norden och Baltikum.
– De har fattat ett beslut som vi inte är överens med. Retur till södra Irak tycker vi är för tidigt, säkerheten måste förbättras på ett mer permanent sätt.
Av de irakier som Kaliber har pratat med har många lyckats skapa ett helt liv i Sverige, de har barn i skolan, en vänskapskrets och en del har fast arbete. För dem är inte Irak hemma längre. Hemma – det är här i Sverige.
Enligt polisen så är det de långa handläggningstiderna som är problemet. Vissa kan få vänta på beslut i flera år. En tid som väntas bli ännu längre.
Peter Schröder är kommissarie på gränspolisen i Västra Götaland. Senast förra veckan avvisade gränspolisen en irakier som bott i Sverige i sju år.
– Han hade fru, lägenhet, arbete, han var väletablerad i det svenska samhället.
Vad tycker du om det?
– Det går inte, ett ärende bör och skall prövas betydligt snabbare så att personen inte hinner få den etableringen i Sverige. Det är ett jättesvårt uppbrott att rycka upp personerna med rötterna från Sverige och hem till hemlandet där de kanske inte varit på flera år.
I några rum bort på gränspolisen sitter poliskommissarie Lars Skoglund och bläddrar bland alla beslut som ska verkställas. Ett nästan tröstlöst uppdrag.
– Våra balanser lär ju bli ännu större framöver, då får vi se hur polisledningen ser på det. Balanserna kan ju inte få växa hela tiden utan vi får bli effektivare och då får vi försöka få hit mer folk.
Om Lars Skoglund och alla andra poliser som jobbar med avvisningsärenden i Sverige har det tufft just nu – så har de en ännu tuffare framtid framför sig. Efter Migrationsverkets ändrade inställning går allt fler irakier som fått beslut om avvisning under jorden och gömmer sig.
Utnyttjas av oseriösa arbetsgivare
Kaliber har begärt ut statistik från polisen i de tre storstadsregionerna i Sverige. Men det finns inga exakta tal över hur många irakier som idag har gått under jorden och blivit efterlysta.
Men enligt en beräkning som Kaliber gjort med hjälp av polisen ökar antalet efterlysta irakier kraftigt.
2006 efterlystes drygt 100 irakier i de tre storstadsregionerna, enligt Kalibers uträkning.
Året efter – 2007 – efterlystes drygt 700 – alltså nästan en sjudubbling. Hittills i år har fler än 1000 irakier efterlysts av polismyndigheterna i Skåne, Västra Götaland och Stockholm.
Enligt migrationsverkets egen prognos från augusti räknar man med att antalet efterlysta irakier kommer att bli ännu fler.
Lars Skoglund igen:
– De kan jobba på restauranger, som tidningsbud. Det är svarta jobb med 20-40 kronor i timman. De utnyttjas naturligtvis av oseriösa arbetsgivare. Samtidigt finns ett beslut att de inte får vara i landet, så lite väljer de att leva på det här viset också.
Tillbaka i Södertälje på familje- och servicecenter. Här är Samira Hardo-Gharib ordförande och har jobbat här i 20 år. Hon berättar att de allra flesta irakier som brukar vara här kommer att försöka stanna i Sverige om de får ett avvisningsbeslut.
– De åker inte tillbaka för det finns inga andra länder som vill ha dem för att Sverige har sagt nej. Så de stannar här och jobbar svart för att försörja sin familj. De kan inte åka tillbaka till Irak oavsett vad svenska staten säger, allt är bara lögner.
Samira Hardo-Gharib har tagit hand om irakier i flera år på Kultur- och familjecentret. Hon är själv utbildad socionom och har märkt att de som kommer dit blir mer och mer nedbrutna.
– Hela tiden sitter jag och andra med dem och pratar. Jag följer med dem till sjukhuset och läkare, de är helt förstörda. Många blir hängiga och förlorar hoppet, vill ta självmord. En skulle kasta sig framför en lastbil för några veckor sedan. När de får avslag säger de att de hellre dör här än blir våldtagna och mördade där.
Ska träffa deras pappa för sista gången
Buss 761 har kommit fram till Förvaret i Göteborg. Det är gula låghus i tegel som ligger mitt i skogen. Det är en solig dag och 13-åriga Shakiu och hans lillebror Sarmand gör sig redo för att träffa deras pappa för sista gången innan han ska avvisas till Bagdad imorgon.
– I morgon ska de skicka tillbaka honom till Irak. Det är sista dagen, sen är vi själva, utan pappa.
Vad ska du säga då?
– Jag saknar dig, och såna saker.
Pappa Sherko:
– Klockan kvart i tre måste jag åka till Landvetter, sedan till Frankfurt, Jordanien och Bagdad. Jag kan inte åka till Bagdad.
Sherko gråter när han håller sin åttamånaders dotter hårt i famnen och jag lämnar familjen.
Efter att vi varit och träffat Shakiu och hans familj i Kållered i Göteborg och innan han avvisades till Bagdad så har vi fått reda på att han har rymt från Förvaret. Han har gått under jorden och inte ens hans familj vet var han är. Resten av familjen har fått ett negativt besked av Migrationsverket och ska avvisas.
Några av intervjuerna gjordes av Sofia Klemming och Sanna Klinghoffer. Research Johan Frisk. Producent Sanna Klinghoffer.
